Redan 2014 kommenterade Naturskyddsföreningen i Ystad detaljplanen för Regementsområdet. Vårt ställningstagande då som nu är att inte bebygga området utan snarare planera för mer grönstruktur, speciellt på de hårda ytorna så att området utgör en naturlig brygga in till Sandskogen.
MILJÖ I Ystads översiktsplaner framhålls vikten av en hållbar utveckling. Här betonas även dragningskraften för att locka nya invånare. Då framhålls läget vid havet och stadens kulturella värden och dess naturområden.
Men vad är en framgångsrik hållbar utveckling för Ystads kommun i ett längre perspektiv, ett flerhundraårsperspektiv? Antal skattebetalare? Bättre folkhälsa hos alla? Mindre skadegörelse? Mindre bebyggd åkermark? Bättre kulturellt utbud?
En hållbar utveckling framgent kräver en helhetssyn och ett ansvar som idag är segmenterat i olika politiska ansvarsområden och därför svår att mäta och utkräva ansvar för i ett helhetsperspektiv.
Genom att skapa bostäder vid Skridskodammen väljer vi bort möjligheten att stärka Ystads grönstruktur med ett blå-grönt område som knyter an till Sandskogen, vår enda tätortsnära skog. Ett sådant område skulle komma många av kommunens invånare till gagn samt stärka den biologiska mångfalden. Vidare innebär bygget att vi väljer bort möjligheten att behålla och stärka kommunens kulturhistoriska miljöer och kulturarv.
Att bygga några höghus kan tyckas som en mindre sak i det stora sammanhanget men det är så här det går till att långsamt ta sig framåt i fel riktning: med små steg omvandlar vi värdefulla natur- och kulturmiljöer till nya bostadsområden, handelsplatser och industrimark för att möta efterfrågan och målet om årlig befolkningsökning, vilka tycks vara de tyngst vägande målen i många lägen.
En tid senare konstaterar vi kanske att kommunens natur- och kulturvärden försvann och inte går att återskapa? Finns det några alternativa vägar att gå? Ja det gör det förstås om man vill se dem och vågar tänka kreativt och nytt.
En möjlig väg att gå, är att bygga i byarna och samtidigt göra det praktiskt möjligt att bo där. ”En levande landsbygd” får inte bara bli ett tomt slagord som lyfts fram i översiktsplan eller i de olika partiernas program vart fjärde år.
Levande landsbygd handlar inte heller endast om att bygga ut Nybrostrand och Svarte utan att ta tillvara de många byarnas unika möjligheter. Här finns många gånger färdiga detaljplaner och byggklara tomter med en infrastruktur som klarar av flera invånare utan några kostsamma investeringar.
Det finns också många familjer som letar efter ett gott boende på landet. Det som saknas är bostäder att flytta in till. Förstärks byarna med flera invånare förstärks också underlaget för lanthandlarna och annan service. Kommunen kommer att klart öka sin attraktionskraft med livaktigare byar och målet ”en levande landsbygd” har chans att uppfyllas.
Hej, med anledning av er inlaga i YA 2021-07-14 skulle jag uppskatta om ni nu när bygglov beviljats för Lillö 2 vid Skridskodammen överklagar beslutet till Länsstyrelsen av följande anledning:
I underlaget för detaljplanen för Lillö1 (som Lillö 2 är del av) gjordes en skuggstudie för att utvärdera hur huset kommer att påverka djur- och växtliv i skridskodammen. Den baserades på en 26 m hög byggnad. Man har nu beviljat bygglov för en 40 hög byggnad som dessutom är bredare än den cylinder som användes vi skuggstudien.
Därmed ändras förutsättningarna radikalt och det är därmed troligt att skuggbilden kommer att påverkas naturskyddsområdet Skridskodammen.
Därtill kommer huset att få en källarvåning under grundvattennivån, vilket innebär att tätspontning måste göras runt hela arbetsområdet under byggtiden. Ett arbete som innebär mycket buller och vibrationer. Hur påverkar detta häckande fåglar?