Av Kerstin Svensson, floraväktare

Så här skriver skåningen Carl August Gosselman i sin akademiska avhandling 1851 under inseende av professorn i botanik Jacob Georg Agardh:

”Trakten kring Ystad, i botaniskt hänseende bland de intressantaste i Provinsen, har under sommarmånaderna 1847, 48 och 49 af mig flitigt blivit genomströfvad. Oaktadt dessa exkursioner blott sträckte sig en eller två mil utom staden påträffades åtskilliga för denna trakt af flororna ej uppgifna växter, vilka stundom hörde till de sällsyntare, att uppgifva dessa samt lämna en översikt över de mindre allmänna, därstädes redan anmärkta är ändamålet med denna förteckning.”

(Citerat från Sällsynta växter i Ystadsområdet – då och nu skriven av Kurt Ivarsson).

Carl von Linné beskrev Ystadtraktens landskap och natur under 1700-talet, Gosselman under 1800-talet och en mängd botanister under 1900-talet. Ystads kommun är väl genomsökt och beskriven i floror, senast i Floran i Skåne. Många intresserade och långväga botanister besöker trakterna kring Ystad årligen för att se förändringar i floran och njuta av naturen. Det milda klimatet och olika typer av biotoper ger en spännande mångfald. Natura 2000-områden och naturreservat skyddar de mest värdefulla områdena.

Min målsättning våren 2018 ska ses som en personlig utmaning:

Att under året besöka Ystads kommuns fridlysta och rödlistade kärlväxter för att få en uppfattning om tillståndet för dessa i kommunen.

På grund av den svåra torkan under sommaren 2018 utsträcktes utmaningen att gälla även 2019. Min ålder (80+) och kondition fick sätta en gräns när det gällde ensamma besök i alltför oländiga områden.

Förberedande information om antalet arter och var de rapporterats förekomma inhämtades från Artportalen (AP).

Totalt 109 arter fridlysta och/eller rödlistade noterades i Ystads kommun. Årtalet inom parentes efter artnamnet nedan anger senaste rapporteringen på AP före 2018.

Ystads kommun hyser alltså sedan århundraden tillbaka en imponerande mängd av beskrivna fridlysta och rödlistade kärlväxtarter.

Rödlistade arter indelas i följande grupper: RE (Utdöd), CR (Akut hotad), EN (Starkt hotad), VU (Sårbar), NT (Nära hotad). Av dessa är CR, EN och VU klassade som hotade. Fynden 2018-2019 rapporterade jag på Artportalen som funna eller ej funna med GPS-koordinater och oftast med foton, antal och kommentarer. Om flera lokaler var angivna har jag ofta besökt alla. Under 2018-2019 har även andra botanister rapporterat ”mina” arter.

Jag har utgått från den rödlista som sommaren 2019 var preliminär och som kommer att gälla fr o m 2020. Se min tabell

Fridlysta arter

Antalet fridlysta (F) kärlväxter i Ystads kommun är imponerande 23 st. Av dessa är 10 orkidéer.

Bland de fridlysta arter (som inte är rödlistade) har jag besökt och rapporterat följande: blåsippa (2016), mattlummer (2017), gullviva (2015), vanlig backsippa (2017), ängsnycklar 2017), skogsknipprot (2016), tvåblad (2016).

De jag rapporterat som eftersökta men ej funna är revlummer, som 2009 fanns som ett litet bestånd i Ystad Sandskog. Korallrot (2015) är troligtvis uppgrävd i Ystad Sandskog och har inte heller återfunnits i Krageholms skog (vildsvinsbök). Nästrot (2002) fanns i Krageholms skog, men ej återfunnits.

De lokaler jag ej besökt är för grönvit nattviol (2016), kärrknipprot (2015), stor ögontröst (2017). Av 13 enbart fridlysta arter rapporterade jag alltså 10.

Fridlysta och dessutom rödlistade arter

RE-arter (Utdöd)
I denna grupp fick jag tips om eventuell förekomst av den nu utdöda arten munkhätta vid Blystigen i Ystad. Var det den utdöda munkhättan eller annan munkhätteart? Sommaren 2018 observerade jag den, men jag kunde inte med säkerhet bestämma arten. När jag åter besökte platsen våren 2019 och växten blommade bestämde jag den till fläckig munkhätta, förmodligen spridd dit som trädgårdsutkast. Fläckig munkhätta förekommer även i Sandskogen på Neumanns väg.

Italiensk munkhätta finns vid dammen i Kåseberga by, även den troligen från trädgårdsutkast. Den utdöda arten munkhätta har jag alltså inte hittat.

CR-arter (Akut hotade)
5 kärlväxter fanns att besöka i denna grupp. Kärrnocka (2016) är både fridlyst och rödlistad. Kärrnocka observerades för några år sedan på Öja mosse, men sedan dess har jag inte sett den där.

Övriga rödlistade i gruppen: Klätt (2017) förekommer på s k Artrika vägkanter öster om Köpingebro, men är inte ursprunglig där utan insådd. Senast sågs den i ”vilt” tillstånd i Kåseberga. Klätt är vald som kännetecken för Ystads Naturskyddsförening.

Naverlönn (2014) finns på många ställen i kommunen som parkträd och förvildad, ej ursprunglig. Sydäppelros (2012) förekommer i Bergsjöholmsskogen vid vägkant i gammal skog. Lundalm (2002). Sökt men ej funnen. Almsjukan?? Järnek (2009). Sökt och funnen på ny lokal i Nybrostrand, troligen fröspridd från trädgård.

EN-arter. (Starkt hotade)
22 kärlväxter i denna grupp hade rapporterats i Ystads kommun. Av dessa återfanns 17 st. 4 st återfanns inte på lokalerna. En växtplats är ej besökt.

Fridlysta och rödlistade i gruppen: Sandlusern (2017) blommade extremt rikligt 2019 på Kåsebergaåsen och Nybrofältet.

Martorn (2017) förekommer på några ställen utmed kusten mellan  Nybrostrand och Kåseberga.

Sandnejlika (2017) är en mycket vacker sandstäppsväxt med härlig doft. Den finns endast på en lokal i kommunen och hotas av tältning.

Praktnejlika (2017) har förekommit på flera ställen i kommunen. Glädjande nog fann jag den på två platser på Sandhammaren, men den hotas där av igenväxning.

Smultronfingerört (2011). Förekomsten vid Skönadal är stabil, men hotas av igenväxning. Stor sandlilja (2007) har jag letat mycket efter, men inte hittat någonstans. Krypfloka (2012) är ej besökt.

Övriga rödlistade i gruppen: Renlosta (2002) är ett numera mycket sällsynt åkerogräs. Floraväktades 2019 och återfanns på endast en av de gamla fyra lokalerna, en åker nära Öja kyrkogård.

Skärblad (2017) förekommer på känd plats i en vägkant nära Baldringe kyrka. De vasskantade bladen har gett växten dess namn.

Sandtimotej (2017) floraväktades 2019 och är ett vackert litet gräs som förekommer på Kåsebergaåsen. Där förekommer även backsilja (2017) och tofsäxing (2017). Backsilja är här ganska vanlig i obetad terräng.

Dvärgserradella (2015) är en mycket sällsynt förekommande art i södra Skåne. Den uppgavs första gången 1836 på Nybrofältet. Arten floraväktades 2019 och blommade det året extremt rikligt framför allt i det blivande naturreservatet i Köpingebro (Lilla Köpinge). På Nybrofältet hade den inte synts på flera år.

Kranssalvia (2015) har en sista (?) lokal i en vägskärning söder om Allevadstorp. Den finns kvar, men minskar i förekomst.

Dikesskräppa (2016) är en mycket sällsynt art. Den växer nära mynningen av Nybroån i natur-reservatet. Den hotas av vassröjning. Alvarveronika (2015) förekommer i Köpingebro inom avspärrat järnvägsområde och blev observerad med kamerans zoom. Hjärtstilla (2015) är funnen på tomten vid Backagården nära Löderups Strandbad. Ask (2017) förekommer i kommunen, men många av träden är drabbade av sjukdom. Ekorrsvingel (2014) är tidigare rapporterad från Nybrofältet, men ej återfunnen 2019. Korndådra (2012) är ett gammalt åkerogräs. Det återfanns ej på enda lokalen i Köpingebro. Åkermadd (2003) och pipstäkra (2013) är eftersökta men ej funna.

VU-arter (Sårbara)
29 arter var rapporterade i denna grupp. Av dessa återfanns 17 arter. Eftersökta men ej funna är 8 st och ej besökta 4 st.

Fridlysta och rödlistade i gruppen: Hedblomster (2017) finns rikligt på Kåsebergaåsen och förekomsten ökar glädjande nog. Rutlåsbräken (Saknas) är ett mycket gammalt fynd (rapporter saknas, ej besökt), spetsnate (2012) (ej besökt) och knärot (1990) (gammalt fynd, ej återfunnen).

Övriga rödlistade i gruppen: Sanddådra (2016) och grådådra (2017) förekommer på många ställen på Hammars backar och Kåseberga-åsen. Rapunkelklocka (2011) hittades på gamla soptippen och hotas av avverkning/uppröjning på växtplatsen. Skogskorn (2016) hittades i Fyledalen i få exemplar. Slåtterfibbla (2016) finns på betesmarken (södra delen) vid Backåkra. Åkerfibbla (2017) (insådd på ”åker” i Hagestads naturreservat) är eftersökt men ej funnen, men funnen av annan rapportör. Skugglosta (2005) är ej funnen av mig, men av annan rapportör. Buskvicker (2017) hittades i skogsparti vid Marsvinsholm. Luddvicker (2017) finns i Hagestads naturreservat, som hyser denna ståtliga vickerart. Hylsnejlika (2017) blommade rikligt 2019 utmed Kåsebergaåsen. Skogsveronika (2017) floraväktades 2019 och är trogen sin växtplats i skogarna. Av 17 ställen återfann jag den på 14. Stortimjan (2004) hittades på vildvuxen trädgårdstomt i Köpingebro.
Taggkörvel (2016) växer på flera platser bl a på gamla skjutvallen vid Engelska bryggan i Ystad. Vittåtel (2016) förekommer bl a i Hagestads naturreservat. Källfräne (2017) finns på endast en lokal i kommunen, i Nybroån vid golfklubben. Förekomsten hotas av vassröjning såväl i ån som inne på golfklubbens område. 2019 noterades arten även söder om väg 9 i naturreservatet.

Eftersökta, men ej funna är klibbveronika (2017), fågelarv (2017), knölvial (1998), grenigt kungsljus (2017), vit kattost (2002), sommarklynne (2003), slåttergubbe (2015) och åkersyska (2002).

Ej besökta är loppstarr (2016) och blågrönt mannagräs (2016).

NT-arter. (Nära hotade)
39 arter var rapporterade i denna grupp. Av dessa återfanns 20 arter. Eftersökta men ej funna var 11 st. Ej besökta 8 st.

Fridlysta och rödlistade i gruppen: Strandlummer (2010) förekommer nära strandkiosken på Sandhammaren. Majnycklar (2017) blommade rikligt bl a i Kabusakärret. Ängsnattviol (2016) har ej besökts.

Övriga rödlistade: Hålnunneört (2017) är en tidigt blommande vårväxt, som förekommer på flera platser bl a vid kyrkogårdsmuren i Stora Köpinge och i Fyledalen. Ängsskära (2009) hittades glädjande nog på igenväxande äng på Sandhammaren. På samma ställe fanns även korskovall (2013). Kavelhirs (2017), ett gräs, rapporterades från Nybrostrand (vägkant vid väg 9).

Ängsstarr (2016) fanns i Sandskogen. Strävlosta (2017) är ett vackert gräs, som jag fann i Fyledalen. Kösa (2016) är ett oönskat, gammalt åkerogräs, som fanns på flera ställen i kommunen. Etternässla (2017) är ett åkerogräs som har minskat i förekomst. Det hittades i åkerkant i norra Nybrostrand. Åkerkulla (2017) är även det ett gammalt åkerogräs, som blommade fint utmed markväg. Backtimjan (2017) förekommer rikligt på Nybrofältet, Hammars backar och Kåsebergaåsen. Piggtistel (2016) tillhör växterna som trivs i branten vid Ales stenar. Jordtistel (2016) är vanlig uppe på Kåsebergaåsen. Pommersk vårlök (2017) fanns i branten vid Ales stenar och på Hammars backar. Bolmört (2016) blommade praktfullt i Kåseberga hamn. Hårnarv (2017) trivs i plattskarvarna vid Ystad Saltsjöbads entré. Det är en liten oansenlig växt som hotas av alltför nitisk plattskötsel. Pilblad (2000) blommar i Nybroån vid bron över väg 9. Tovsippa (2004) ser man blomma på senvåren på Ringledens vägkant i Ystad. Troligen trädgårdsflykting/insådd. Flikros (2004) finns i verkstadsområdet norr om gamla soptippen i Ystad.

De NT-växter jag letat efter, men ej funnit är månlåsbräken (2012), paddfot (2004), kalvnos (2017, insådd), desmeknopp (2016), fläcklungört (2017), smal käringtand (2004), åkerrödtoppa (2003), månviol (2002), bokarv (2014), riddarsporre (2004) och mjukdån (2003). Av dessa 17 fynd är 9 så pass gamla fynd att de kan ha försvunnit på grund av t ex igenväxning. Några av de sjutton har andra rapporterat, men jag missat.

De rödlistade NT-växter jag ej besökt är kärrjohannesört (2009), uddnate (2006), plattsäv (2016), granspira (2016), majviva (2016), rödlånke (2012) och sommarfibbla (2004). Som synes är de flesta växter som hör hemma i lite svårtillgänglig terräng.

Hur blev resultatet?

Det har varit spännande och roligt att försöka hitta alla 109 fridlysta och rödlistade kärlväxter i Ystads kommuns mångskiftande natur! Många mil i bil och ben!

Jag har fått se de flesta fridlysta och rödlistade kärlväxterna i kommunen 2018-2019 (61 st). En del och ibland gamla fynd har jag tyvärr inte fått se trots idogt letande (31 st). Detta har också varit värdefullt att rapportera, eftersom det kan bero på hot och förändringar av floran p g a klimatförändringar, igenväxning, exploatering m m. Ej funna och ej besökta arter (17 st) kan jag kanske få se kommande växtsäsong. Hoppas det!

Ystads kommun har en fantastisk mångfald av rara växter att vårda och bevara i århundraden framåt!

 

Litteratur
Artportalen. www.artportalen.se.
Det skånska kulturlandskapet,
Urban Emanuelsson m fl. 1985.
Floran i Skåne, Tyler. T m fl (red). 2007.
Naturvårdsprogram för Ystads kommun, 2012.
Nordens flora. B. Mossberg, Lennart Stenberg. 2019.
Sällsynta växter i Ystadsområdet – då och nu. Kurt Ivarsson. Särtryck i Ystads Fornminnesförenings årsbok 1997.