Bolshögs ängar 31 juli

Över 10 år har ängsprojektet Bolshögs ängar pågått och för varje år ökar antalet arter i både flora och fauna. Simon Lundin guidade oss genom sina ängar med fokus på biologisk mångfald. Ett tjugotal besökare deltog under två timmars ängsvandring där nyckelarter, kulturhistoria, ängsskötsel och dammen med klockgrodor avhandlades.

Inventering av Nybrofältet

Sommaren 2021 inventerades växter och insekter på Nybrofältet mellan Köpingebros naturreservat och Ystad Golfklubb (fältet söder om Nybroån).

Amelie och Moa håvar insekter. Maj och Anna artbestämmer.

Nea på väg med en insekt fångad i burk.

Nedan ett axplock av allt liv på ängen. Det mest spektakulära fyndet vi gjorde var Svartfläckig blåvinge, som omfattas av EU:s habitatdirektiv bilaga 4 och är fridlyst. Den är bedömd som NT, nära hotad, i rödlistan men var tidigare VU, sårbar. Den alltså på tillbakagång. Ett annan ovanlig art var Hedpärlemorfjäril, som likt föregående art är klassad som NT efter att tidigare varit VU. Hela listan över insekter som hittades finns nedan (efter bilderna).

De mest intressanta växterna som finns på Nybrofältet är dvärgserradella, sandlusern, backsilja, backtimjan. De är rödlistade. Dessutom knölsmörblomma, ljung och backnejlika, jungfrulin, axveronika m.fl. Tabell med inventerade växter

Ängsmetallvinge

Luktgräsfjäril

Bredbrämad bastardsvärmare

Jord- eller trädgårdshumla

Grön vårtbitare

Svartfläckig blåvinge

Tistelfjäril

Tosteblåvinge

Backtimjan

Slåttergräsfjäril

Mindre guldvinge

Backnejlika

Knölsmörblomma

Dvärgserradella

Fjärilar

Slåttergräsfjäril
Luktgräsfjäril
Kamgräsfjäril
Mindre guldvinge
Rovfjäril
Mindre tåtelsmygare
Svartfläckig blåvinge
Nässelfjäril
Rovfjäril
Hedpärlemorfjäril

Bastardsvärmare

Ängsmetallvinge
Bredbrämad bastardsvärmare

Humlor

Åkersnylthumla
Jordsnylthumla
Sydsnylthumla
Åkerhumla
Trädårdshumla
Haghumla
Mörk jordhumla
Gräshumla

Vårtbitare

Grön vårtbitare

Bygg i byarna i stället för vid regementet

Ystads Allehanda 2021-07-14

Redan 2014 kommenterade Naturskyddsföreningen i Ystad detaljplanen för Regementsområdet. Vårt ställningstagande då som nu är att inte bebygga området utan snarare planera för mer grönstruktur, speciellt på de hårda ytorna så att området utgör en naturlig brygga in till Sandskogen.
MILJÖ I Ystads översiktsplaner framhålls vikten av en hållbar utveckling. Här betonas även dragningskraften för att locka nya invånare. Då framhålls läget vid havet och stadens kulturella värden och dess naturområden.
Men vad är en framgångsrik hållbar utveckling för Ystads kommun i ett längre perspektiv, ett flerhundraårsperspektiv? Antal skattebetalare? Bättre folkhälsa hos alla? Mindre skadegörelse? Mindre bebyggd åkermark? Bättre kulturellt utbud?
En hållbar utveckling framgent kräver en helhetssyn och ett ansvar som idag är segmenterat i olika politiska ansvarsområden och därför svår att mäta och utkräva ansvar för i ett helhetsperspektiv.
Genom att skapa bostäder vid Skridskodammen väljer vi bort möjligheten att stärka Ystads grönstruktur med ett blå-grönt område som knyter an till Sandskogen, vår enda tätortsnära skog. Ett sådant område skulle komma många av kommunens invånare till gagn samt stärka den biologiska mångfalden. Vidare innebär bygget att vi väljer bort möjligheten att behålla och stärka kommunens kulturhistoriska miljöer och kulturarv.
Att bygga några höghus kan tyckas som en mindre sak i det stora sammanhanget men det är så här det går till att långsamt ta sig framåt i fel riktning: med små steg omvandlar vi värdefulla natur- och kulturmiljöer till nya bostadsområden, handelsplatser och industrimark för att möta efterfrågan och målet om årlig befolkningsökning, vilka tycks vara de tyngst vägande målen i många lägen.
En tid senare konstaterar vi kanske att kommunens natur- och kulturvärden försvann och inte går att återskapa? Finns det några alternativa vägar att gå? Ja det gör det förstås om man vill se dem och vågar tänka kreativt och nytt.
En möjlig väg att gå, är att bygga i byarna och samtidigt göra det praktiskt möjligt att bo där. ”En levande landsbygd” får inte bara bli ett tomt slagord som lyfts fram i översiktsplan eller i de olika partiernas program vart fjärde år.
Levande landsbygd handlar inte heller endast om att bygga ut Nybrostrand och Svarte utan att ta tillvara de många byarnas unika möjligheter. Här finns många gånger färdiga detaljplaner och byggklara tomter med en infrastruktur som klarar av flera invånare utan några kostsamma investeringar.
Det finns också många familjer som letar efter ett gott boende på landet. Det som saknas är bostäder att flytta in till. Förstärks byarna med flera invånare förstärks också underlaget för lanthandlarna och annan service. Kommunen kommer att klart öka sin attraktionskraft med livaktigare byar och målet ”en levande landsbygd” har chans att uppfyllas.

Angående Miljööverdomstolens beslut

Naturskyddsföreningen i Ystad tycker om träd och gröna lungor – särskilt i Ystad. Därför är vi nöjda med Miljööverdomstolens beslut. Någon kanske invänder att några enstaka träd är smått och futtigt när naturen hotas över hela planeten. Å andra sidan kan symboler och juridiska klarlägganden av principiellt intresse indirekt spela en positiv roll i ett större perspektiv. Vi uppfattar att det centrala i domslutet är att: ”Undantagsbestämmelsen i 8 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. är inte tillämplig på träden. De står inte i omedelbar anslutning till bebyggelse och det finns ingen risk för att de ska orsaka skada eller hindra den planerade bebyggelsen eller verksamheten där.”

Denna argumentation fördjupas enligt följande: ”Det har inte visats att det är tekniskt omöjligt att bygga hotellet utan att ta ned träden. Byggkran och byggbodar kan placeras på en så kallad portal för att undvika att utöka upplagsplatsen eller försena byggprocessen. Med beaktande av trädens värde och byggprojektets totala budget är den kostnad som träden kan orsaka byggprojektet skälig.” Vi är särskilt nöjda med att Mark- och miljööverdomstolen formulerar sin kompetens när det kommer till själva naturvärdena: ”…de lindar som kommunen vill ta ned är i vart fall 60 år. Det har inte framkommit något som talar för att alléns naturvärde skulle vara lägre än vad som kan förväntas med hänsyn till trädens ålder. Av utredningen framgår att det redan har tagits ned flera träd i samma allé. Att ta ned ytterligare träd kan mot den bakgrunden förväntas innebära en negativ inverkan på biotopens naturvärden.”

Naturskyddsföreningen i Ystad hoppas att stadsplanering i Ystads kommun såväl som annorstädes höjer ambitionsnivån när det kommer till omsorg om befintliga grönytor, parker, alléer osv. Det är av betydelse för vår livskvalitet, det har betydelse för djur och växters möjligheter att överleva. Träd växter långsamt. Varje träd bidrar till produktion av syre. Varje träd bidrar till att binda kol och utgör därmed en resurs i kampen mot den globala uppvärmningen. Stadsplaneringen behöver både bevara de gröna värden som finns kvar och på samma gång planera för mer stadsnära parker och naturområden. Att göra så är en investering för framtiden och för framtidens innevånare i Ystad.

Fd ordförande Sindre Magnusson
Naturskyddsföreningen Ystad

Svea HR M 370-19 Dom 2019-12-04