Naturbaserade kustskyddsmetoder och strandfodring

Av Mona Skoog, Miljö- och klimatstrateg i Ystads kommun

Erosion är en naturlig process som innebär nednötning och transport av sediment med hjälp av vatten, vind, is eller genom så kallade massrörelser som skred eller ras. Erosionen är en av de processer som ständigt formar och omformar jordytan. Motsatsen är sedimentation vilket innebär att material avsätts på en plats och ansamlas där.

På platser så som till exempel Ystad sandskog, är erosionen större än sedimentationen och det innebär att sanden på strandplanet eller i det grunda området transporteras iväg till en annan plats utan att ersättas av motsvarande mängd sand. Under lång tid var kustskydds-arbetet fokuserat på attt förhindra borttransporten av sanden. Olika hårda konstruktioner byggdes för att hålla kvar sanden på olika sätt. Vissa metoder fungerade bättre än andra, men i samtliga fall orsakade dessa skydd negativa konsekvenserna för områden nedströms. Ju bättre erosionsskyddet stoppade erosionen, desto värre blev konsekvenserna nedströms. Flera av de hårda konstruktionerna var också byggda
för att fånga upp sand, men när det resultatet uteblev kom insikten om att problemet är att det är brist på sand. Bristen är naturligtvis delvis naturlig, men allt som byggs i kustzonen, som t ex hamnar eller kustskydd, bidrar till förändringar i sedimenttransporten.

Strandfodring, som nu har genomförts vid fyra tillfällen i Ystad, är en metod som, i motsats till de hårda skydden, syftar till att arbeta med naturens egna processer och tillföra den sand som saknas. På så sätt skapas en buffert där erosions- och sedimentationsprocesserna kan fortsätta utan att det påverkar den befintliga stranden eller områden som ligger nedströms negativt. I Ystad Sandskog har strandfodringen visat sig fungera väldigt bra och erosionen har minskat markant. Naturligtvis varierar omfattningen av erosionen mellan olika år, men totalt sett har den minskat under de tio år som strandfodringen har pågått.

I år ingår strandfodringen i ett stort projekt som heter LIFECOASTadapt. Det är ett EU-finansierat projekt inom LIFE-programmet som drivs av Region Skåne. Projektets syfte är att testa olika naturanpassade åtgärder mot erosion och följa upp effekterna av dessa genom att testa i praktiken, mäta och utvärdera. De naturanpassade kustskyddsmetoderna blir allt vanligare i hela Europa och är tänkta att öka kustens naturliga motståndskraft och återhämtningsförmåga. Dessa metoder gynnar ekosystemtjänster och skapar i bästa fall habitat som bidrar till att öka den biologiska mångfalden.

I Sandskogen kommer vi inom LIFE-projektet att göra en kombination av olika åtgärder. Målet är att stranden och dynerna på ett bättre sätt ska kunna svara på de kustprocesser – vågor, strömmar och vindar – som påverkar dem.

Förutom strandfodringen har expansiva och invasiva arter längs badstigen och vid Fritidsbaren tagits bort. Syftet är att återskapa en mer naturlig växtlighet och främja den biologiska mångfalden. Naturligt förekommande växter, så som strandråg, sandrör och olika sorters örter planteras i dynerna. Under hösten ska olika metoder testas för att gynna tillväxt av sanddyner på det breda strandplanet. Sanddyner är mycket viktiga för att skydda bakomliggande kustområden mot översvämningar vid extrema högvattensituationer och växtligheten på dynerna bidrar till att armera sanden så att den lättare står emot erosion. Flera olika metoder ska testas för att hitta den som är lämpligast för just denna plats. För att komplettera åtgärderna på land sker det testplanteringar av ålgräs i Ystadbukten. Det har visat sig att större ålgräsängar dämpar vågenergi och kan därmed potentiellt minska effekterna av erosion. Frågan är om en planterad ålgräsäng kan få samma effekt och det är det som kommer att testas inom projektet.

I LIFE-projektet vill vi testa nya metoder för att arbeta med naturen istället för mot den. Flera olika metoder kombineras för att få maximal effekt av åtgärderna. I framtiden kommer den stigande havsnivån att påverka hela kuststräckan genom erosion, översvämning och mer extrema väderhändelser vilket innebär stora utmaningar. Det är viktigt att hitta nya, långsiktiga och effektiva metoder för att hejda kusterosionens negativa effekter samtidigt som vi gynnar och behåller strändernas ekosystemtjänster. Genom att redan idag arbeta proaktivt och ha långsiktiga planer är vi förhoppningsvis förberedda på de konsekvenser som en stigande havsnivå kan medföra. Förvaltningen bygger i stor utsträckning på att successivt få en allt större förståelse för de processer som påverkar våra kuster och hur vi kan arbeta med dessa utan att skada vår värdefulla natur.