Av Bert Rydhagen

”Dag Hammarskjölds park är ett större natur- och rekreationsområde norr om Ystads stad. Det är ett omväxlande naturområde med lövdungar, ängsmarker och våtmarker. Genom området finns en gång- och cykelstig, några bänkar samt tre grillplatser i anslutning till Karlssons dammar. Området är strövvänligt och delvis backigt. Här finns fina möjligheter till att promenera och springa längs grus- och grässtigar samt att grilla eller ha picknick.” (Ystads kommuns hemsida)

Hur komma dit? Från DH:s väg finns infarter för bil till Karlssons dammar via Saltgatan, Folkestorpsvägen, via Ica Kvantumrondellen till Icas parkering eller Källesjövägen och Malmö-Hedeskogarondellen. Bakom Circle K vid Malmövägen finns också undergångar mot stan och DH:s park. Med cykel från stan kan man komma via viadukter till Karlssons dammar, Ica Kvantum, Nya Vatten-tornen under Malmövägen till Källesjö.

I samband med skapandet av parken anlades dammar, planterades träd och insåddes växter, som hörde hemma i landskapstypen. Ett kort urval av vad man kan träffa på vid olika årstider. På våren är här rikligt med hästhovar och gullvivor; på försommaren kommer brudbröd och höskallra och prästkragar, ärtväxter och klöver, på sommaren cikorians speciella blå blommor, gulmåran doftar, rödklint, blåklockor; vildmoroten blommar rikligt och dess speciella design på blomställningen kan beundras i alla stadier, från knopp till fröställning.

Blommande växter är ju bristvara i vårt jordbrukslandskap så för insekter som humlor, bin, fjärilar är området viktigt. Blommande träd och buskar som körsbär, krikon, hagtorn, hägg, slån är såväl vackra som nödvändiga matställen för tidiga insekter. Bären kan så småningom mätta hungriga fåglar.

Våtmarkerna är koncentrerade till Källesjöområdet. Karlssons dammar i östra delen är tyvärr dåligt anpassad för fåglar och dessutom är det fisk i dammen, vilket stör en del fåglar. Det har tyvärr kommit in även i andra dammar (med mänsklig hjälp???) De första åren efter bildningen av vattnen var det ett rikt fågelliv med doppingar, flera arter av änder, vadare. Med igenväxningen har antalet minskat men än har vi kvar vår kommunfågel gråhake-doppingen, smådopping, vattenrall, rörhöna och sothöna. Grågässen har emellertid blivit dominerande.

Området kan även ge en bild av hur vårt landskap såg ut före skiftena. Åkrar upptog en mindre areal och låg i anslutning till de oskiftade byarna. Större delen var allmänningsmark, där byns ”herar” förde fäboskapen i vall och där slåtter bedrevs i friskare partier. Träddungar stod för ved och virke. Det var också före utdikningarna så våtmarkerna var talrika. Som helhet ett annorlunda landskap.