Krageholms- och Ellestadssjöarna 23 november
vi var 13 personer som vandrade från Krageholmssjön till Ellestadsjön via Roligvägen. Där upptäckte Marie-Louise 11 st hornugglor som sökt skydd i den täta lärkträdsskogen. Vilken glädje för oss i det grå november vädret. Även på hemvägen fick se dem på samma ställe. En vacker grönska mötte oss vid Ellestadsjön där vi njöt av vår matsäck. Några salskrakar, skäggdoppingar och knipor syntes på avstånd.
I toppen på ett träd satt en varfågel och lät sig beskådas. En ung kungsörn, en fjällvråk, en ormvråk och två unga havsörnar visade sig på vandringen.
Text och foto: Lisbeth Borgström
Träd i staden 16 november
Trots de bitande ostliga vindarna samlades denna förmiddag drygt 50 personer för att lära känna en del av de många trädarter som finns i Norra Promenaden i Ystad.
Sten Hagberg och Per Larsson, båda från Planteringsvännerna, guidade oss runt i parken och berättade för oss om några av alla de trädarter som finns, om dess ursprung och historia. Vissa träd har från början placerats på andra lokaler i staden, men har inte klart av de väderförhållanden de utsatts för där och har flyttats till Norra Promenaden där de nu frodas.
Till våren planerar vi ett nytt besök här, när träden står i sin skrud.
Stort tack till Planteringsvännerna.
Text och foto: Helén Nilsson
Fyledalen 2 november
Meandringen av Fyleån innebär att åfåran förlängs och berikas med ett rikt växt- och djurliv både i ån och i dess omgivningar. Våtmarkerna bidrar till ytterligare variationsrikedom. Grundvattnet höjs och svämplanen tar upp näring ur marken istället för att transporteras till Östersjön. (Text hämtad från informationstavla i Fyledalen.)
Vi var drygt 30 personer som guidades längs med Fyleån av Tomelillakretsens ordförande Ingmar Jönsson och Tomelillas kommunekolog Charlotte Lindström.
Fyledalen är ett vattentäktområde och en grundvattenreserv. Sedan 1600-talet har Fyledalen varit i Högestads ägor. Man började utdika området redan i slutet av 1700-talet. Den största torrläggningen av dalen gjordes när järnvägen ”Simrishamnsbanan” projekterades ca år 1890. Persontrafiken på sträckan lades ner år 1970.
År 2006 började man fundera på vad man kunde göra åt de tidigare utdikningarna. Bl. a. gjordes en geologisk undersökning. Life-pengar söktes år 2009 för att återinföra den tjockskaliga målarmusslan som tidigare funnits i Fyleån. Och år 2013 inleddes arbetet med att gräva om (meandra) delar av ån. Projektet har kostat 1,5 miljon och själva åtgärden 8 miljoner kronor.
En ny dragning av järnvägen var ett hot in i det sista. Lyckligtvis lade man ner det projektet. Markförutsättningarna är för dåliga för en modern järnvägsutbyggnad.
Delar av Fyleån har återskapats i samarbete med Högestad & Christinehof, Röddingeberg, Länsstyrelsen Skåne, Havs- och Vattenmyndigheten, Life och Natura 2000.
8 dammar har anlagts för löv-, klock- och lökgroda. Den senaste är dock inte dokumenterad att den förekommer i Fyledalen.
Under projektets gång fick man veta att det finns mjältbrandgravar i Fyledalen. (Boskap som drabbades av mjältbrand på 1940-talet är nedgrävda i dalen.) En av dessa gravar är inte lokaliserad så därför har man stängslat in de utgrävningar som gjorts för att skydda de betande djur som idag finns i området. Mjältbrandsporrer kan ”överleva” upp till 100 år så riskerna minskar för varje år och anses även idag vara minimala.
Vi avslutade exkursionen med vår medhavda fika i en 250-år gammal ekskog. Här sover på dagen de 17 arter av fladdermöss som finns i dalen och som kommer utflygande på kvällen.
På avstånd hörde vi Dovhjortar som ”snarkade”. Deras brunsttid är nu. Ingmar berättade att dovhjorten kommer från Asien och att deras utveckling är förskjuten mot övriga hjortdjur i Europa. Deras kalvar föds i maj-juni. Vi såg även 2 kungsörnar som seglade över trädtopparna.
Ett Naturreservat kommer att bildas för hela området år 2015.
Foto och text: Helén Nilsson
Bjärsjöholms ädellövskog 19 oktober
Ystad och Tomelilla kretsarna strålade samman i Bjärsjöholm. 27 entusiaster studerade denna skog med anor sedan 1600-talet. Skogen klassas av Länsstyrelsen som den nionde viktigaste ädelskogen i Skåne. Föryngring sker naturligt medan äldre träd förmultnar och bildar grogrund för växter och småkryp. I utkanten av området finns bestånd av benved och fläder samt ett hasselbestånd.
Bjärsjöholm benämns slotten på 1650-talet. Ibland kallas slottet Bergsjöholm idag.
Text: Lena Holmquist Foto: Anja Sangberg
Flyttfågelsträcket 28 september
Flyttfågelsträcket vid Sandhammaren guidades av Kurt Ivarsson som hjälpte oss med identifieringen av de fåglar som nu lämnar Sverige för varmare breddgrader.
Denna dag sa vi hej då till dem som flög vidare och hälsade dem välkomna åter till våren. Följande observationer av arter gjordes:
Bläsand, ejder, fiskmås, gråtrut, havstrut, knipa, knölsvan, kricka, kärrsnäppa, prutgås, skrattmås, smålom, småskrake, sparvhök, stjärtand, storskarv och sädesärla.
En storskarv som kämpade med ”dagens rätt” – en flundra/sandskädda.
Lisbeth Borgström. Helén Nilsson
Hjortbröl 10 september
Samarrangemang med Tomelilla-kretsen under ledning av Ingemar Jönsson. Efter en genomgång vid brandstationen i Högestad begav vi oss till Fyledalen – denna underbara kväll. På långt avstånd kunde vi uppfatta några bröl men desto mer ljud från kivande vildsvin. Vi fortsatte till Baldringe där brölet blev tydligare.
Lena Holmquist
Sandskogens dag 7 september
Tillsammans med Korpen Ystad, Planteringsvännerna, Friluftsfrämjandet, Katastrofhjälp Fåglar och Vilt KFV och Ystads Allehanda arrangerade vi Sandskogens dag.
Vuxna och barn fick vid starten hos Korpen Ystad var sin svarsblankett för tipsrundan. Ute i skogen träffade de Friluftsfrämjandet och fick smaka nygjorda krabbelurer.
Planteringsvännerna visade provbitar av stammar och lät oss få inblick i stammens uppbyggnad. Slutligen kom deltagarna till vår ”monter” med visning av en rejäl bukett örter och i dammen fanns möjlighet att håva och identifiera olika typer av småkryp.
Text: Lena Holmquist och Foto: Anja Sangberg
Rätta svar i tipsrundan Sandskogens dag 2014:
VUXEN | BARN | |||||
1 | 2 | Gråhakedopping | 1 | X | Gök | |
2 | X | 5000 år | 2 | 2 | Blåsippa | |
3 | X | Kornsparv | 3 | 2 | Ren | |
4 | X | Körsbär | 4 | 1 | Näver | |
5 | 1 | Mykologi | 5 | 2 | Sydpolen | |
6 | X | Fruktodling | 6 | 2 | Ca ett halvt kilo | |
7 | 2 | Naturskyddsföreningen | 7 | X | Fladdermus | |
8 | 2 | Kottar | 8 | 1 | Mer än en timme | |
9 | X | Rödkillebäcken | 9 | 2 | Kåda | |
10 | 1 | Ört | 10 | 2 | Kalvar | |
11 | X | Dovhjort | 11 | 2 | I fjällen | |
12 | 1 | Tall | 12 | 1 | Arger | |
13 | 1 | Gransångare | 13 | 2 | Hängande upp och ner |