Av Projektledare Erik Rosenblad
Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald, och i takt med ett fortsatt ökat resande, tilltagande handel mellan länder och accelererande klimatförändringar, ser problemet ut att i framtiden öka kraftigt. Kommunerna i sydöstra Skåne – Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad – har bestämt sig för att genom ett gemensamt LEADER-projekt börja ta sig an utmaningen tillsammans, och hoppas därmed kunna åstadkomma bättre och mer varaktiga resultat.
Genom den EU-förordning som kom 2015, och den medföljande förteckningen på arter av unionsintresse, ökade medlemsländernas möjligheter att effektivt hantera problemet med invasiva främmande arter påtagligt. Nu gavs utrymme för att lagstifta och få upp frågan på agendan på ett helt nytt sätt. I Sverige har det visserligen tagit lång tid att få den nationella lagstiftningen på plats, men från och med 1 augusti 2018 är all typ av innehav, spridning, förökning, utbyte och liknande av invasiva arter som finns i EUs förteckning förbjudet. Har man exempelvis jätteloka eller sidenört (två arter som finns i listan) på sin fastighet, är man skyldig att vidta åtgärder mot dessa.
Om vi ska ha en möjlighet att på allvar minimera spridningen av invasiva växter och djur måste emellertid insatser mot dessa på något sätt samordnas, både i det stora och i det lilla. Grannar som har drabbats av invasiva arter behöver enas om att gemensamt ta bort dem för att undvika att det sprids vidare och gör arbetet lönlöst. Detsamma gäller mellan kommuner som till exempel delar avrinningsområden och vattendrag. Insatser nedströms blir förgäves om inte invasiva växter uppströms hanteras. Som ett första steg mot en kommunöverskridande samordning i sydöstra Skåne har kommunerna i regionen nu startat ett gemensamt LEADER-projekt. Syftet är att ta fram en effektiv samverkansmodell som hjälper kommunerna i deras åtagande och som engagerar och involverar andra aktörer såsom markägare och intresseorganisationer. Projektet ska också presentera en tidsplan för hur arbetet bör läggas upp under kommande år och förorda vilka arter som bör prioriteras.
En ytterligare viktig del av projektet är att det ska bidra till att höja medvetenheten om invasiva främmande arter och få igång engagemang i frågan. Vi har mycket att vinna på att allmänheten lär sig mer om problemet och dess omfattning och att exempelvis villaägare vidtar åtgärder som minskar spridning av dessa arter. Pengar investerade i att förebygga spridning och etablering av en ny art är egentligen den allra mest resurseffektiva bekämpningen. När en art väl fått fäste skenar kostnaderna för begränsning och – om möjligt – utrotning ofta iväg. I samband med medvetandegörande och informationsarbete gentemot allmänheten har också projektet en viktig uppgift i att tydligt koppla kampen mot vissa utpekade arter med dess verkliga bakomliggande målsättning – att skydda och stötta den inhemska biologiska mångfalden och våra unika och sköra ekosystem och biotoper. I ljuset av en sådan djupare förståelse kan exempelvis bete som bekämpningsmetod, som på längre sikt både kan få bort vissa invasiva arter och tydligt gynna hotade inhemska arter, vara mer intressant att arbeta med än kortsiktiga lösningar som får bort det oönskade men som också skadar annat växt- och djurliv.
Projektet skall lämna sitt strategiförslag och sin slutrapport under maj 2019.