Landskap i förändring

Av Sindre Magnusson

Bilderna är tagna i Ystads kommun (förutom betesmarken med stenmurarna som är från Brösarps södra backar). De har ordnats i par där det ena bilden visar ett landskap med stora biologiska, historiska och estetiska värden. Det andra bilden visar den utarmning som hela tiden förstärks och som är ett resultat av ensidig fokusering på råvaruproduktion. Den exakta destinationen för respektive plats är inte poängen. Det vi vill illustrera är de generella förändringar som sker över en längre tid, som ett resultat av tusentals små beslut. Vi anklagar ingen markägare. Vi betraktar helheten och vill se en förändring som leder fram till en levande landsbygd med mångfald.


Naturbetesmark och våtmark är alltid mycket rika på blommor, fåglar och insekter. Den storskaliga åkern saknar natur och kulturarv. Allt är borta. Foto Sindre Magnusson


Allér ger landskapet karaktär på samma gång gynnas många djur och växtarter i det öppna odlingslandskapet.  Alm- och asksjukan har slagit ut många alléer liksom breddning av vägar. Foto Sindre Magnusson


De betande djuren har blivit färre längs med kusten – då sker igenväxningen mycket snabbt. Många fåglar och växter är beroende av att strandängarna finns kvar. Foto t.v. Staffan Håkansson/Rapsbollen, t.h. Sindre Magnusson


Kontrasten mellan den vackra och biologiskt mycket rika ädellövskogen och den täta och nästintill livlösa granodlingen är extremt tydlig. Foto t.v. Göran Gustavsson, t.h. Sindre Magnusson


En gammal ek har lämnats som ett slags minne från ett tidigare landskap. Oftast har sådana rester tagits bort och ersatts med antingen åker eller granodling. Foto Sindre Magnusson


Odlingsrösen ger karaktär åt odlingslandskapet på samma gång som det är en sista möjlighet för många djur och växtarter att finnas kvar i odlingslandskapet. Numera kan man hitta enorma åkrar där all form av natur och kulturarv har avlägsnats. Foto Sindre Magnusson


Våtmarker ger liv åt landskapet, en reservoar vid torka och det är vackert. Över 90% av våtmarkerna har dikats ut. En och annan har återskapats på senare år men fortfarande en sällsynt händelse i sydöstra Skåne. Foto Sindre Magnusson


Det är de hävdade våtmarkerna som hyser de högsta naturvärdena. Det är tyvärr ofta så att länsstyrelsen inte klarar av att ordna naturbete i naturreservat. Foto t.v. Staffan Håkansson/Rapsbollen, t.h. Sindre Magnusson


De delar av landskapet som hyser de högsta natur- och kulturvärdena är ofta de som har lägst lönsamhet. Ofta sker då igenplantering med gran – med förödande konsekvenser. Foto Göran Gustavsson