Av Bert Rydhagen
”Krageholms gård har ett långvarigt engagemang inom vattenvård, miljöanpassat jordbruk och energiomställning. Gården är en föregångare och pionjär när det gäller att använda nya metoder för att bruka jorden på ett miljövänligt sätt. Sex dammar har anlagts med start 2005, vilket minskar övergödningen i våra vattendrag, men dammarna har också gynnat den biologiska mångfalden i form av ett rikare fågelliv. Gården producerar egen solel genom två solcellstak vilket kan inspirera andra att ställa om till förnybar energi.” (Kommunens motivering till priset)
Många, inte bara de speciellt fågelintresserade, har lagt märke till att ett vatten har skapats omedelbart väster om Krageholms slott. De fågelintresserade har stannat och noterat ett rikt fågelliv på de nya vattenytorna. Rariteter som ägretthägrar och de flesta änder har lockat till skådning. På de flacka stränderna har vadare hittat något att plocka. Att ta en sväng förbi Krageholm blev snabbt en rutin för många.
Att Krageholms gods fick Ystads kommuns miljöpris för 2018 förknippades därför gärna med den nya våtmarken, men läser man motiveringen är det mer som har spelat in. Förutom vattenvård nämns miljöanpassat jordbruk och energiomställning. För att få veta mer om vad som döljer sig bakom dessa ord har YN besökt Krageholm och fått en intervju med Christer Pålsson, inspektor på godset.
Miljöanpassat jordbruk
Lantbrukets miljöpåverkan är ett ofta debatterat ämne. De fisande korna har ju blivit välkända och vårt köttätande som en orsak till klimatförändring. För växtodlare är det läckaget av näringsämnen, kväve och fosfor, som via bäckar och åar leder till övergödning i haven, som måste åtgärdas. Helst bör inget finnas kvar i jorden när växten tagit upp sitt. Det ställer krav på när, var och hur näringen tillförs. Krageholm använder YARA N sensorteknik som sitter på traktorn och avläser klorofyllhalt och styr spridaren direkt vid överfarten som doserar så att inget sprids där det inte behövs. Inte bara maskinen som helhet styrs, varje enskilt munstycke i spridaren kan anpassa sig till grödans behov. Samma metod gäller vid spridning av bekämpningsmedel.
Delar av arealen har också ställts om till ekologisk odling, ca 10 % av Krageholms åkermark. Skördeåret 2019 är det vete och rödklöver som odlas.
Det moderna jordbruket kräver mycket maskinarbete och här finns plats för miljötänk. Att helt komma från fossila bränslen är ett mål för Krageholm. RME, rapsoljebaserat drivmedel, är det som används mest men även syntetisk diesel, HVO, förekommer, allt för att minimera utsläppen av växthusgaser.
Energiomställning
Byggnader med stora takytor i rätt väderstreck födde tanken på att utnyttja dem för solenergi. 2013 började monteringen på den första byggnaden och den gjordes av gårdens egen personal. 2017 var det dags för den andra längan och sammanlagt finns det nu 1272 kvadratmeter solceller. Målsättningen för det första taket var 90 000 kwh/år och det har överträffats med 10 % varje år. Det andra taket har samma yta men har ca 20 % effektivare solcellsmoduler och har också producerat mer så målsättningen har uppfyllts med råge. På gårdens hemsida kan man följa produktionen av el timme för timme.
Vattenvård
Krageholmssjön är mottagare av dräneringsvatten från markerna runt sjön. Den får också restvattnet från reningsverket i Sövestad. Sjön avvattnas av Svarteån, som tömmer i Östersjön vid, just det, Svarte. Ett sätt att minska näringsläckage är att stoppa eller fördröja vattnets väg till havet. I våtmarkerna kan ske dels denitrifikation, nitrat omvandlas till luftkväve, dels sedimentering och upptag av växter. Man kan utnyttja befintliga vatten, kanske fördjupa eller utvidga, eller skapa helt nya.
För markerna norr om slottet har Krageholm skapat två vatten i närheten av Vitestens gård, dit dräneringarna leds och får ett uppehåll. Sydöst om slottet finns en hussamling, Hamburg. Här har skapats tre vatten som tar hand om dräneringar från omgivande mark plus Sövestads reningsverk. Överskott leds till Krageholmssjön.
Slutpunkten är ”Kontorsdämmet”, det större vatten som skapats på tidigare åkermark omedelbart väster om slottet, det jag nämnde i inledningen. Vattnet här kommer från Svarteån, som efter att ha rundat slottet och fyllt på vallgraven, korsat vägen mot Bjäresjö för sin vidare färd mot havet. Allt åvattnet är det inte, en del måste gå i den gamla åfåran för att klara t.ex. fiskvandring. Inloppet är i det nordöstra hörnet, utloppet diagonalt mittemot – i det sydvästra – där det återgår i den gamla åfåran. Om det blir något vatten över, vilket inte har varit aktuellt denna sommar.
Naturvårdsingenjörerna har stått för planering och utförande av dammarna.
Så – det som blivit en magnet för fågelskådare med chans för fina fågelupplevelser – får nog ändå i första hand ses som en del i arbetet med att minska näringsbelastningen på havet.
Naturskyddsföreningen i Ystad gratulerar till priset.
Stort tack till Christer Pålsson som ställt upp och informerat om de olika åtgärderna och faktagranskat artikeln.