Av Sindre Magnusson

Äger du en trädgård? Kanske kan du påverka gröna ytor som hör till din hyres- eller bostadsrätt? Kanske har du nyligen köpt en fastighet på landet med tillhörande mark, som du använder själv eller arrenderar ut, men du har inte funderat så mycket på hur marken skulle kunna användas på bästa sätt? Eller så är du själv ägare av skog- och jordbruksmark och bedriver ett aktivt lantbruk. Denna artikel ger en översikt vad gäller olika strategier och åtgärder som syftar till att gynna vilda djur, växter och naturtyper – biologisk mångfald. Naturen hotas av utradering över hela planeten och av just den anledningen har varje enskild insats en stor betydelse, även om det bara handlar om 1 kvadratmeter. Vi behöver bli fler som bryter den negativa trenden för naturen. Det går att återskapa förutsättningarna för en rik biologisk mångfald och många har möjlighet att bidra. Ibland saknas idéer och kunskap.

Varför är det viktigt med naturen?

Intresset för naturen är stort, hos många. Men varför? Det finns flera olika orsaker och det varierar ganska mycket från person till person. För många handlar det om en känslomässig relation till naturen. Det finns också argument som har karaktären av etiska principer, vetenskap och egennytta. En etisk utgångspunkt kan vara att naturen och de djur och växter som lever på jorden har ett egenvärde! De har rätt att leva för att de finns, oberoende av om de är till nytta för just vår art. Utifrån detta perspektiv är det oetiskt att utrota de djur och växter som evolutionen frambragt under årmiljoner. I andra ändan av argumentationen har vi ekosystemtjänster och direkt ekonomisk nytta. Naturen och ekosystemen producerar syre, binder koldioxid, lagrar vatten, buffrar extremt klimat, insekter pollinerar odlade växter (vår mat), mediciner har sitt ursprung i vilda växter liksom råvaror och uppslag till innovationer. Det varierar över tid vilka arter vi vill använda. Artdöden krymper vårt handlingsutrymme, idag och än mer så i framtiden. Jag har ännu inte kommit in på de aspekter som alltfler värdesätter nämligen den egna tillgången till naturen, gärna i närheten där vi bor. Det handlar om livskvalitet om vår hälsa. Att vandra, motionera, se och höra vilda djur, uppskatta det vackra hos blommor osv. Det kan vara stillhet men det kan också vara naturen som förutsättning för olika idrottsliga prestationer som i sig är avkopplande eftersom det slår ut den vardagliga stress som många känner. Negativ stress och brist på fysisk rörelse bryter ner hälsa och utgör också en samhällsekonomisk förlust av enorma proportioner. Det finns därtill en alltmer betydelsefull ekonomisk aspekt av vårt behov av upplevelser, som förutsätter att naturen och ett varierat landskap finns kvar, och det är turism (besöksnäringen). De kommuner som drabbas av den mest långtgående utarmningen av naturen och landskapet kommer i detta perspektiv att missgynnas när det kommer till turismens möjligheter att bidra till ekonomisk utveckling. En aspekt av oss människor som verkligen skiljer oss från djuren är vår kultur: musik, litteratur, film, teater, bild och form osv. En mycket stor del av inspiration och referenser till vårt levande kulturliv såväl som vårt kulturarv vilar på existensen av naturen och den mångfald som finns där. Utan naturen blir vår kultur blodfattig och utarmad.

För att illustrera detta på en konkret sätt så testar vi ett stycke från en av Evert Taubes klassiker – minus naturen….

”Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde och xxxxxx den gröna. Xxxxxxxxx och xxxxxxxxxx och xxxxxxxxxxx och xxxxxxxx låt dem få leva, de är ju så sköna. Låt barnen dansa som änglar kring xxxx och xxx, leka tittut mellan xxxxxxxx xxxxxx. Låt xxxxxx flyga och sjunga för oss en psalm, låt xxxxxx simma bland bryggor och stenar. Sluta att utrota skogarnas alla djur. Låt xxxxx flyga, låt xxxxxxxx löpa.” .

Den rätta Evert Taube-känslan infinner sig inte riktigt, eller hur !

 

13 strategier för mer natur på den mark du kanske kan påverka

Den så omtalande insektsdöden går parallellt med fågeldöden osv. Om vi utarmar landskapet där allt blir högeffektiva agrarindustriella produktionsytor för bioråvara, ska vi inte bli förvånade om livet i landskapet upphör att existera – men det måste inte vara så. Det finns hundratals små eller stora åtgärder du kan göra för att gynna djur, växter, naturtyper, kulturmiljöer, estetiskt tilltalande partier i landskapet. Här följer en lista på 13 strategier som kommer att gynna naturen i Ystad som geografiskt område. Det är ett koncentrat av möjligheter, som inspiration och idéer. Naturen i Skåne en kombination av naturlig natur och kulturlandskap. Det finns inga exakta gränser dem emellan och utarmningen sker överallt.

1. Din trädgård

Vi börjar i trädgården. Det kan vara ute på landet, i en liten by eller inne i Ystad – möjligheterna att gynna den biologiska mångfalden finns oavsett. Utarmningen i landskapet är så omfattande i stora delar av Ystads landskap att enskilda trädgårdar får stor betydelse som en sista utpost för många djur och växter. Utgångspunkten är hela tiden att öka variationen men i liten skala. Listan som följer är ämnat som en första inspiration, fördjupad kunskap finns såklart alltid på nätet och en del nättips förekommer i artikeln. Å andra sidan kan dina egna experiment ge positiva resultat – variation och innovation.

Idé-lista

• Gödsla ej gräsmattan och ta bort gräs som skördas (kompostera, bränn)
• Låt delar av gräsmattan växa och skörda gräset sent på sommaren (fröa av sig, juli/augusti)
• Riv upp del av gräsmatta, det kan vara kantzon mot staket eller del av gräsmatta med mycket mossa. Så eller invänta vilka arter som naturligt etablerar sig,
• Så/gynna växter som attraherar fjärilar, bi och humlor, t ex kryddväxter, traditionella kulturväxter, vild ängsblandning
• Förvandla hårdgjord yta till grönyta eller vattenmiljö. Anlägg t ex liten damm, buskage med sälg, vild gräsmatta etc
• Lämna högar av löv och ris, städa lagom. Det gynnar t ex igelkottar
• Växtrester, gräsklipp och löv blir jord igen i en öppen trädgårdskompost. Detta gynnar t ex ofarliga kräldjur som salamandrar och snok plus en massa småkryp som t ex fåglar gillar.
• Styr utveckling av träd och buskar så att det utvecklas skikt i olika åldrar och med olika höjd/täthet. Välj träd och buskar som är bärande, för att gynna fågellivet
• Om träd skymmer utsikten kan det vara ett alternativ att hamla eller skapa en högstubbe, positivt för t ex hackspettar
• Lämna död ved (faunadepå) t ex dött träd som står upp (torraka), stam som ligger ner (låga) eller högstubbe. Gärna solexponerat
• Behåll eller anlägg högar på eller håligheter i marken, murar etc. Blandning av sten, trä och trädgårdsavfall skapar attraktiva miljöer för många djur, särskilt under vintern
• Hus, uthus, jordkällare mm ger ofta möjligheter för vilda djur – om det finns håligheter att häcka i, t ex gillar tornseglare takpannor med håligheter, fladdermöss tar sig ibland in i vindsutrymmen som ändå inte används osv.

Gräsmattor utgör ofta den större delen av en trädgård. Här är en länk med fördjupad information om just gräsmattor och forskning relaterat till dessa: www.slu.se/lawn. Läs om holkar mm under rubriken: Bostadsbrist i naturen. Det har nyligen kommit en bok som heter: Naturvård för torpare (Calle Bergil,Adlibris) och den ger en bred meny över vad du kan göra i din trädgård för att gynna en rik fauna och flora.

 

2. Gemensamma ytor i tätort

Om du hyr bostad, är med i en bostadsrättsförening eller byalag kan det finnas möjligheter att påverka gemensamma ytor inom eller vid tätbebyggt område. Det kan t ex handla om gemensamma grönområden såsom parker, uteplatser, skolgård eller kanske områden som inte används alls. Först och främst är det viktigt att bevara de naturmiljöer som redan finns. Det kan handla om äldre träd, öppna diken, igenväxta trädgårdar och sk ruderatmark (se nedan). Om det finns kringliggande parker och naturområden, försök att skapa angöring så att dessa områden hänger ihop i en grön struktur. En mer offensiv strategi är att utveckla nya gröna och/eller naturliknande miljöer genom att t ex bryta upp asfalt, betongplattor och gödslade och därmed ensartade gräsmattor. En rik variation av träd, buskar, vatten, blommor osv kommer att gynna exempelvis sjungande fåglar, dämpa buller och minska luftföroreningar. Variationen i sig ger också möjligheter till lek och avkoppling – närmiljön ska ju uppfylla många önskningar.

 

3. Bostadsbrist i naturen

Bostadsbristen är skriande för många vilda djur. Det beror på att vi människor sköter skogen, jordbruket och städerna på ett alltmer ”perfekt sätt”. Det innebär att håligheter i t ex äldre träd, stengärdesgårdar och ödehus har försvunnit. Ett sätt att råda bot på bostadsbristen är att vi människor konstruerar ersättningsmiljöer för de häck- och övervintringsmiljöer som tidigare fanns. Det finns numera en mängd holkar att köpa, eller ritningar… för den händige. Fåglar är alltjämt i fokus men utbudet av holkar som attraherar specifika grupper av fåglar och/eller enskilda arter är numera omfattande. Det nya som hänt är holkar/bo som riktar sig till nya ”målgrupper”, främst fladdermöss, bi och humlor men det finns även holkar som avser ekorre (äter ej fågelungar) och hasselmus. Det finns en omfattande kunskap om hur holkar, plattformar (änder, rovfåglar, vit stork) och andra bon ska konstrueras och placeras. Det handlar om storlek på ingångshål, holkens storlek men även materialval, form och färg. Det handlar om placering i höjdled, väderstreck, vind, sol, närliggande naturtyper osv. För den intresserade går det utmärkt att fördjupa sig på en mängd olika hemsidor. Du kan också välja en mer avslappnad och utforskande attityd: testa dig fram. Antingen lyckas det eller så lyckas det inte. Här har du några länkar att börja nysta i för kunskap om holkar.

http://www.skof.se/fsk/holk.htm

http://amelins.se/fagelholkar/holkar.html

http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Djur-och-vaxter/Rad/Fladdermossen-i-Sverige/Holkar-for-fladdermoss/

http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/insekterochspindeldjur/steklargetingar/binochbiholkar.420.html

http://gamla.land.se/sa-enkelt-bygger-du-en-egen-holk-till-varldens-sotaste-mus/

http://greentools.se/product/ekorrholk-298/

http://bioresurs.uu.se/myller/stad/igelkottbo.htm

Glöm inte att värna de naturliga, slumpartade eller kanske oavsiktliga möjligheterna för djuren att hitta boplatser. Det gör du bäst genom att inte städa bort miljöer som innehåller håligheter, vare sig det är gamla träd, jordkällare, takpannor med håligheter eller en hög med stenar.

 

4. Död ved ger liv

Död ved lever mer än levande träd, när det kommer till antalet djur och växter som lever i, på och av materialet. Vill du gynna fåglar, insekter, svampar, fladdermöss m fl så ska du se till så att död ved blir kvar i trädgården, parken, i skogen osv. Prioritera grövre stammar, gärna solexponerat. Hugg inte ner träd som drabbats av sjukdomar (alm, ask mm). Ser du risk för att ett träd ska fall ner på ett olämpligt sätt kan du fälla trädet och låta stammen ligga. Ett alternativ är att kapa delar av trädet. Återkommande radikal beskärning (sk hamling) av levande träd skapar miljöer som gynnar biologisk mångfald på liknande sätt som döda träd. Det finns urskogar med 100 m3 död ved per hektar medan en vanlig odlad industriskog innehåller i snitt 8 m3 och då mest klena granar som dött i förtid.

 

5. Vatten ger liv

Vatten ger liv. Men det visste du 😉 På samma gång har vi människor torrlagt en stor del av Sverige, särskilt Skåne och därtill i särskilt stor utsträckning i sydöstra Skåne. Det innebär att vadare, änder, doppingar, trollsländor, grodor, fladdermöss osv har svårt att klara sig. Uträtning av åar, bäckar och diken samt kulvertering av dessa minskar möjligheterna för djur och växter att dra nytta av vattnet. Många vattensystem är därtill rensade (återkommandeoch på sätt som slår ut livet i åarna) och bemängda med hinder som blockerar för vandrande fisk. Vad som är positivt i sammanhanget är att det går mycket snabbt att återskapa förlorade vattenmiljöer. En nedhuggen naturskog får inte ensa våra barnbarnsbarn tillbaka men en våtmark kan bli miljö för fåglar och grodor inom ett år. Åtgärder i den lilla skalan kan vara en liten damm i din trädgård eller avveckling av kulvert för ett dike. Kommuner kan, om de vill, planera in dammar, våtmarker, öppna diken och åar samt återskapande av meandring. Det kan till och med vara så att sådana åtgärder löser dagvattenproblem samt bidrar till utjämning vid extrema flöden. I jordbrukslandskapet handlar det ofta om att upphöra med dränering i områden som tidigare och naturligt varit våtmarker. Ibland krävs utgrävning och dämning, men det finns gott om lägen där detta inte krävs. De absolut högsta naturvärdena erhålls om våtmarker återskapas på betes/ängsmark och där strandzonen alltjämt kommer att hävdas. Det gynnar bl a våtmarksfåglar som håller på att utrotas från Skåne. Även sk översilning där vatten från t ex en bäck leds över en gräsmark, är av särskilt stort värde för den biologiska mångfalden. En generell regel är också att undvika branta kanter närt t ex en damm skapas. Strandzonen ska vara flack. Det finns relativt generösa bidrag ett erhålla för att återskapa och även för att sköta våtmarker. Det gäller främst jordbrukslandskapet men stöd finns också för motsvarande åtgärder i skogen. Kontakta länsstyrelsen i Skåne respektive Skogsstyrelsen för rådgivning. Obs, för mindre dammar i trädgård etc går det normalt ej att få bidrag. Se vidare under ”Ekonomiskt stöd till naturvårdsåtgärder”.

 

6. Ängar är artrika – om gräset skördas och gödsling uteblir

Ängsmark är gräsmark där gräset skördas. Hagmark, där betar kreatur. Om gräset skördas sent på sommaren (juli/augsti), gräset avlägsnas och marken ej gödslas – under lång tid – då uppstår en extremt artrik miljö. Passa även på att bekämpa invasiva arter såsom jättebjörnloka, jättebalsamin och parkslide. I och med att arealen ängsmark minskat kraftigt är många av de djur (fjärilar, bi, humlor, gräshoppor osv) och växter (t ex orkidéer) som trivs i denna kulturmiljö numera rödlistade. Vid restaurering av ängsmark kan det vara aktuellt med aktiv insådd av ängsväxter. Den största arealen gräsmark som på något vis hävdas på sätt som delvis liknar ängshävd är idag vägkanter. Kan du återstarta eller vidmakthålla ängshävd, i din trädgård, längs med vägar (vägföreningen) eller om du äger och sköter mark – då gör du en stor insats för den biologiska mångfalden. Det handlar om åtskilliga hundra arter som kan gynnas, även på en mindre areal. Särskilt bra är det om du har djur eller någon som vill ha skördat gräs. Ängshävden har marginaliserats av ekonomiska skäl, men om du ser på ängshävden även ur ett upplevelse -och naturvårdsperspektiv, kan det alltjämt vara rationellt att bevara ängar. Det finns många hemsidor som handlar om ängshävd, här en att börja med: http://www.melicamedia.se/lie/merangar.html.

 

7. Hagar finns enbart om de betande djuren finns kvar

Nötboskap och får som betar i hagen är själva sinnebilden av ett levande jordbrukslandskap men tyvärr alltmer sällsynt. Djurindustrier och industriell storskalig växtodling samt granodlingar tränger ut de sista betesmarkerna. Det har blivit fler hästar men detta bete är inte lika värdefullt ur ett naturvårdsperspektiv. Allt bete emellertid välkommet så långe marken inte gödslas, även tillfört foder kan dock gödsla marken. Det är de icke gödslade betesmarkerna med lång historik (kontinuitet) som har de högsta värdena för t ex blommor, fåglar och insekter. Om du äger betesmark eller fd betesmark sitter du kanske på stora biologiska naturvärden. Dessa kan bara bibehållas med fortsatt/återupptaget bete. Om marken betats tidigare går det snabbare att återskapa förutsättningarna för en rik biologisk mångfald. En fd gödslad vall kan emellertid också utvecklas till en rik hagmark, men det kräver längre tid. Tyvärr förstörs 30-40 årig vall på Försvarsmaktens och även inom länsstyrelsens naturreservat just nu. Det gäller Ingelstorp-Kabusa-området. Föreningen har sagt ifrån på skarpen men vi har tyvärr ignorerats. Detta drabbar exempelvis den utrotningshotade storspoven. Att ha betesdjur är en relativt krävande uppgift. Kanske kan du ”låna in” lite djur som betar dina gräsmarker under en del av sommaren? Ett enklare alternativ är ju att gynna de som bedriver naturbete genom att efterfråga produkter från sådana gårdar (gårdsbutiker med kött från naturbete). Exempelvis: https://www.gardsnara.se/skane/kott_chark_och_fagel/kott/naturbeteskott

 

8. Ett nytt skogsbruk – fritt från kalhygge och barrträdsodling

Det finns många små skogsägare i södra Sverige. Äger du skog kan du göra en stor insats för den biologiska mångfalden. Det är inte naturligt med gran, tall eller lärk i södra Skåne. Barrskogen är i de allra flesta fall av karaktären industriell monokultur (1 art, 1 ålder och avverkning innan naturvärden uppkommer) och innehåller därmed mycket låga naturvärden. Ädellövskog är däremot ofta mycket artrik och vacker även om även den kan trivialiseras genom ensidig monokultur. Ur biologisk och estetisk synvinkel är granodling värst. Kan du ta bort gran, gör det. Och plantera ej barrträd. Om det finns gran eller tall som är äldre än 150 år kan du dock låta dem stå. När barrträden tagits bort kan du välja mellan att låta naturen ha sin gång – där lövträd återkoloniserar – eller så väljer du aktiv plantering med ädla lövträd såsom ek, bok, lönn, lind men i dagsläget ej alm eller ask (trädsjukdomar). Frihugg gärna äldre solitära ädellövträd, genomför kontrollerad naturvårdsbränning, spara gamla lövträd eller trädindivider som kan bli gamla. Låt döda grenar och stammar ligga kvar. En särskilt viktig åtgärd att bevara sk nyckelbiotoper. Det finns ca 50-tal olika sk nyckelbiotoper. Vilka de är och hur man känner igen dem finns beskrivet i Handbok i inventering av nyckelbiotoper, från Skogsstyrelsen – se länk: https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/miljo-och-klimat/handbok-nyckelbiotoper.pdf

Vill du vara med om att verkligen förnya skogsbruket i Sverige kan du ta steget bort från kalhyggesskogsbruket och istället satsa på hyggesfritt skogsbruk. Hur ett sådant skogsbruk kan bedrivs finns väl beskrivet i den nyutkomna boken: Konsten att hugga träd och ha skogen kvar (Mikael Karlsson, Bokus).

 

9. Vårda och återskapa strukturen i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet genomgår ständiga förändringar, det är det normala. Problemet är att kompassen är nästan entydigt inställd på monokultur och agrar industrialisering med storskalighet som signum. Det gäller Skåne i sin helhet och det gäller helt klart Ystads kommun som geografiskt område. Jordbrukslandskapet konstitueras av naturlig topografisk variation (istiden, geologi, höjdkurvor) och människans användning av marken för jord- och skogsbruk, infrastruktur och bostäder. När det gäller jordbrukslandskapet innebär den pågående storleksrationaliseringen att alltmer av landskapets struktur tas bort. Det gäller odlingsrösen, åkerholmar, stengärdesgårdar, trädridåer, öppna diken, skogsdungar och andra detaljer som bryter monotonin. Några nya strukturer tillkommer, bl a vindkraftverk och cykelvägar och i några fall också nya våtmarker. Den är sannolikt denna sammantagna utarmning av jordbrukslandskapet som ligger bakom insektsdöden och det faktum att många av jordbrukslandskapets fåglar helt håller på att försvinna. När såg du en rapphöna senast? Möjligheten att få uppleva och läsa landskapets kulturhistoria försvinner bit för bit. Denna trend är oerhört svår att vända. Här behövs helt nya idéer och nya ekonomiska incitament för att vända utvecklingen.

 

10. Bekämpa invasiva arter

Resor, handel, trädgårdsnäringen och en alltmer tätbefolkad planet gör att spridningen av sk invasiva arter ökar. Det är arter som snabbt koloniserar naturtyper där de normalt inte finns, med konsekvensen att en stor del av den ursprungliga biologiska mångfalden utraderas. Detta fenomen börjar nu bli alltmer tydligt även i Skåne. Det gäller djur och växter och det gäller, hav, land och sjö. Det mest välkända exemplet är kanske jättelokan, men många börjar också att känna igen parkslide och jättebalsamin. Ingen har undgått att lägga märke till den sk mördarsnigeln (spansk skogssnigel). Andra exempel är arter som aktivt planterats in, men där vi sent om sider insett misstaget, jag tänker på signalkräften och det faktum att den ursprungliga flodkräftan nästan är utrotad från Skåne idag (kräftpesten). När en invasiv art har lyckats kolonisera ett nytt område med framgång är det mycket svårt att bli av med den. Det kan dock vara meningsfullt att freda naturområden med särskilt höga naturvärden, eller varför inte din egen trädgård? I Norge har byalag och andra föreningar börjat engagera sig praktiskt med att bekämpa invasiva arter. När det gäller nya invasiva arter, så kan de stoppas i ett inledningsskede, men det förutsätter både tidig upptäckt och tidiga åtgärder för att kunna ”mota Olle i grind”. Ytterligare exempel på invasiva arter med skånsk relevans är: mårdhund, mink, blåsvart björkstekel, svartmunnad smörbult, kinesisk ullhandskrabba, vandrarmussla, sjögull, vattenpest, blekbalsamin, jätteslide, kotula och askskottsjuka samt i särskilt stor utsträckning: vresros. Om du har frågor om invasiva arter rekommenderar vi att du tar kontakt med Nils Carlsson på länsstyrelsen i Skåne: Nils Carlsson, 010-2241271, nils.carlsson@lansstyrelsen.se. Läs även rapporten:http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2016/invasiva_arter.pdf

 

11. Ruderatmarker

Ruderatmarker är ett samlingsnamn för miljöer som tidigare använts för t ex industrier, deponier, järnvägar, vägar, flygplatser, upplagsplatser, grusgångar, schaktmassor, sandtag, grustag och hamnar. Tvärtom vad man skulle kunna tro så är dessa miljöer ofta mycket mer artrika än t ex granodling och rapsfält. Tyvärr vill ofta kommunala planerare och beslutsfattare städa bort dessa miljöer i tron att de gör miljön en tjänst. I själva verkat försvinner kulturmiljöer som innehåller hundratals djur och växtarter, t ex backsvala och strimsporre. Om en kommun vill ha intressanta naturområden i stadsnära lägen kan det därför vara en bra ide att delvis bevara sk ruderatmarker, t ex gamla banvallar. Det innebär på samma gång att minne bevaras från en historisk epok, vilket för staden ger en större mångfald vad gäller kulturhistoria. Ystads kommun städar just nu bort en stor del av de intressanta ruderatmarkerna, det gäller hamnen såväl som banvallarna. En kombination av kulturhistorisk och biologisk utarmning av staden Ystad. Det är ogenomtänkt.

 

12. Biologiskt kulturarv

När det kommer till trädgårdar och jordbruk så finns det ett genetiskt kulturarv i form av tidigare nyttjade nyttoväxter, prydnadsväxter och domesticerade djur. Industrialiseringen av jordbruket och trädgårdsnäringen har slagit ut nästan allt detta, men det finns rester här och var. Inom ramen för Programmet för odlad mångfald (SLU) har denna genetiska mångfald kartlagts. Det finns en hel del lantbrukare och trädgårdsodlare som är engagerade i dessa frågor vidhängande intresseföreningar. Ett aktuellt exempel på där äldre sorter inventerats på samma gång som en uppåtstigande näring dragit nytta av det genetiska kulturarvet är lokala ölbryggerier och dess efterfrågan på humle. Linderödsgrisen och rödkulla är två välkända exempel på djurraser som räddats tack vara engagemang för det genetiska kulturarvet. Genom att efterfråga fröer från mindre vanliga sorter kan du själv bidra till att vidmakthålla det genetiska kulturarvet. Här kan du läsa om Programmet för odlad mångfald:

https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/programmet-for-odlad-mangfald-pom/

Här finns information om ekonomiskt bidrag till äldre husdjursraser:

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/jordbrukarstod/miljoersattningar/hotadehusdjursraser.4.6c64aa881525004b53bdd106.html

 

13. Acceptera naturliga händelser…

Det är bra när naturen rumsterar runt och hamnar i ”oordning”. Acceptera delar av detta – det gynnar också den biologiska mångfalden. Det kan handla om att konsekvenserna av mindre bränder, skred, trädsjukdomar, erosion, stormfällen och översvämning helt eller delvis ska accepteras – ej städas undan. Sådana händelser kan istället vara starten för en spännande utveckling av fauna och flora på din mark.

 

Ekonomiskt stöd för naturvårdsåtgärder

När det kommer till skötsel och investeringar på lite större arealer, ett par hektar och uppåt, så finns det en hel del möjligheter att få ekonomiskt stöd från olika myndigheter och några fall även stiftelser.

Det kan handla om våtmarker, hagmarker, ängsmark, öka den biologiska mångfalden i skogen, restaurera kulturmiljöer, fiskevård osv.

http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Bidrag/

http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/naringsliv-och-foreningar/projektstod/Pages/default.aspx

https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/organisation/vara-distrikt/skanes-distrikt//Kontor?officeId=40902

https://www.skogsstyrelsen.se/aga-skog/stod-och-bidrag/nokas/

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/jordbrukarstod/miljoersattningar/betesmarkerochslatterangar.4.6c64aa881525004b53bda366.html

När det gäller våtmarker och fiskevård finns det även möjlighet att söka bidrag från Naturskyddsföreningen (nationellt). Kontakta: Jan Terstad 08-702 65 19, jan.terstad@naturskyddsforeningen.se.

 

 

Rapportera arter till Artportalen – medborgarforskning

Visste du att de flesta dokumenterade observationer av djur och växter i Sverige kommer från privatpersoner och idéella föreningar? Den största databasen heter Artportalen. Du gör en insats för naturvården om du rapporterar in dina observationer där – förutsatt att du har koll på artbestämningen 😉 Rapportera även in vanliga arter. Du hittar artportalen här: https://www.artportalen.se/ och instruktion till hur du kommer igång här: https://www.artportalen.se/Home/GetStarted. Om du vill veta hur vanlig eller ovanlig en art är, vilken naturtyp en fågel föredrar eller varför en fågelart minskar i utbredning så rekommenderar jag att du går på Artdatabanken: https://www.artdatabanken.se/

 

Hur sköts naturreservaten?

Naturreservaten är till för allmänheten och de flesta reservat har inrättats av länsstyrelsen och det är också denna myndighet som har ansvar för skötseln. Resursbrist, misstag och ej självklara prioriteringar gör att reservaten ibland sköts mindre bra (t ex Ingelstorps mosse). Om du har synpunkter på reservatsskötseln så tveka inte att ge dina synpunkter direkt till länsstyrelsen: skane@lansstyrelsen.se. Detta är samtliga naturreservat i Ystads kommun: Backåkra, Bjersjöholms ädellövskog, Hagestad, Hagestad-Järarna, Hammarsbackar-Kåsebergaåsen, Högestads mosse, Ingelstorps mosse, Lybeck, Norra sandskogen, Sandhammaren, Skogshejdan, Svartskylle, Ystads sandskog. När det gäller Sandskogen så är det Ystads kommun som är ansvarig myndighet, se nedan.

 

Ystads kommun

Ystads kommun har en kunnig kommunekolog. Hon heter Andrea Novag. Om du har synpunkter, frågor och förslag så tycker jag du ska kontakta henne via mail: andrea.nowag@ystad.se

 

Naturskyddsföreningen

Det finns möjligheter att ställa frågor till Naturskyddsföreningens rikskansli, när det kommer till insatser du kan göra för djur, växter och natur. Det är bara att gå in på denna länk: https://kontakt.naturskyddsforeningen.se/org/naturskyddsforeningen/

Ett ännu bättre sätt att få kunskap om naturen och naturvård är att engagera sig i Naturskyddsföeningen Ystad. Genom att delta på våra utflykter och föredrag får du möjlighet att lära dig mycket om vad man kan göra för att värna den biologiska mångfalden. Varför inte gå med och ta initiativ till aktiviteter som du tycker saknas, kanske på temat trädgård och biologisk mångfald?